Imorgon blir det bara till att koka potatis, morötter och göra sås. Hoppas nu att det blir så gott som jag föreställer mig.
Om tillverkare och livsmedelskedjor ansträngde sig med att bättre informera konsumentarna om vad man ska laga av de olika styckningsdelarna, så skulle kanske fler prova att laga mat av de mer ovanliga köttdelarna.
Fram till på 60-talet var oxbringa ett vanligt inslag i matlagningen. Ofta serverad med rotmos, ibland med pepparrotssås och kokt potatis.
Ännu längre tillbaks rimmades oxbringa och främst för hållbarhetens skull. Den oxbringa vi känner till är rimmad för smakens skull.
Förr kunde man också köpa bringan lättrökt, den kallades då för hamburgerbringa och ansågs vara finare. Den serverades kall, skuren i tunna skivor.
Bringan kommer från framdelen av nötkreaturet och är en av de fetaste delarna på djuret. Bringan hård och har mycket bindväv, det är därför den behövre kokas så länge.
Den rimmade oxbringans sällsynthet som vardagsmat har gjort den till ett populärt inslag på de mest ambitiösaste krogarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar