Dan före dopparedagen

Julafton kallas även dopparedagen det vill säga den dag då man doppar i grytan. Detta är en uteslutande svensk beteckning på julafton. Seden att samlas kring en gryta med det spad man kokat skinkan i, även om vissa använder varm buljong eller köttsoppa i vilken man doppar bröd kan delvis vara en kvarleva från gamla hedniska offermåltider, men har också praktiska orsaker. Under de sista julförberedelserna fanns det inte så mycket tid att laga vardagsmat och det bröd som ännu fanns till hands mitt på julaftonsdagen var sannolikt både torrt och hårt. Det gick snabbt och praktiskt att mjuka upp brödet genom att doppa det i spadet från skinkkoket så att inget skulle förgås. Den medeltida julfastan förbjöd kött, men på det här sättet kunde man ändå få lite köttsmak i munnen. Seden lever kvar i maträtten dopp i grytan. Ur Wikipedia

Det finns många traditioner kring jul och vad man äter. I vår familj har vi alltid doppat i grytan på julafton fram tills för två år sedan då pappa dog. Det var han, Anita och Leif som doppade någon skiva.
De sista 2 åren har vi skapat en egen tradition, vi äter skinksmörgås och risgrynsgröt på dagen. På kvällen när tomten har varit här så äter vi vårt julbord.

Julbordet består av löksill, senapssill, lingon- vodka sill, pappasill, gravad lax, matjessill med brynt smör och färskpotatis, ägghalvor med en räka, cheddar, rökt korv, leverkorv och rödbetor, janssons frestelse, omelett, prinskorv, köttbulla, skinka och grönkål. Den som orkar kan få en dessert - ris á la Malta och saftsås.

Tror ni att vi blir mätta?